❤
De sägs att man glömmer förlossningen fort o ja de kan jag lova jag glömde större delar innan de ens va över, pga väldigt mycket lustgas :p
Dock minns jag de delarna jag inte tog lustgas. De hela började på fredagen kl 9 med insättning med ballong för att få igång de hela. Ballongen skulle göra så att jag öppnade mig och att de hela skulle dra igång.
Lördagen klockan 9 togs ballongerna ut och jag va öppen 3cm, efter de tog de hål på hinnorna (inget fostervatten kom, bara avföring från lilla A) och eftersom inget hände fick jag värkstimulerandedropp…. timmarna gick och jag öppnades inte mer och tappen va lixom inte mogen,
men det blev mer o mer smärta. Efter ett tag fick jag synrubbningar och domna i ena handen, som jag även haft flera gånger under graviditeten, mot detta fick jag en alvedon.
Vad som även hände flera gånger var att elektroderna som satt på As huvud antagligen trillade av och då förlorades hjärtljuden. Det var extremt jobbigt och man känner sig totalt hjälplös. Nån gång bara de försvann och nån gång blev As puls väldigt väldigt hög o sedan dog de bara av. Vi fick aldrig direkt någon förklaring på detta.
En till sak som va under denna tid va att jag under värkarna (innan någon bedövning alls satts in) kände jag att jag skulle somna. Nån gång somna jag till men jag var så fruktansvärt rädd för att inte vakna igen. Här står/sitter/ligger jag och har världens värkar o så känner jag att jag kommer somna vilken sekund som helst. De va även de obehagligt, men barnmorskan sa att jag skulle sova om jag kände att jag kunde sova.
Efter ett tag tog jag lustgasmasken men ingen som visa hur den fungera så jag blev bara snurrig… bad istället om att få Epiduralbedövning 🙂 narkosläkaren kom in satte in den o gick… förklara inget om vad de egentligen va jag fick så tur att jag läste på själv innan. I början av bedövningen kände jag mig varm men så slog febern in och jag fick frossa och frös extremt mycket. Prata med barnmorskan och sköterskan flera gånger som bara sa; vi ska prata med en läkare o se vad vi kan göra åt min frossa. Efter mer än en timma fick jag en alvedon o jag började sedan ta lustgas oxå för att kunna slappna av lite… de blev så mycket lustgas att jag faktiskt inte kommer ihåg någonting
Klockan 03.00 slutade jag med lustgasen för då har de bestämt att det är dags att krysta. Barnmorskan sa till mig; när du känner en värk kan du krysta.
Jag vänta men kände ingen direkt skillnad så när jag kände något lite lite annorlunda krystade jag…. men va de inte sa till mig va att angelinas huvud inte var nere och redo att bli utkrystat vilket då gör att jag inte hade några krystvärkar. I slutet kom det mer personal in i rummet och jag minns att en person tryckte på min mage samtidigt som jag krystade. Efter 26min krystande utan värkar va hon ute ❤
Ni skulle sett mig efter detta mina ögon var så söndersprängda att de va totalt röda, såg ut som jag va mer i svartsjön ? personalen på BB sa att så här brukar barnen se ut, oftast inte föräldrarna, men jag hade tagit i så jävligt att blodkärl sprack ?
Jag förlorade även 1,4 litet blod under förlossningen, de gjorde man inget speciellt åt för än efter kanske en dag då jag såg i syne (en orm slingrade sig på golvet) då fick jag järn genom dropp.
det var 19 långa timmar men det var de värt.
Men så här i efterhand känner jag liten osäkerhet inför kommande förlossning.
Tänk om inte kroppen startar denna gång heller, tänk om det är något fel på min kropp.
Och sen blir jag mörkrädd! Va det så att personalen inte hann informera om vissa saker eller hade de inte kunskap?
Alla gånger ”löste” de problemet och sprang sedan snabbt ut igen.
Allt gick ju ändå bra men jag undrar om de hade kontroll på läget för de skulle kunna gått riktigt illa……..
Imorgon ska jag träffa en aurorabarnmorska för att gå igenom förlossningen…
På bilden ser ni på den övre As huvud och på den undra min öppningsgrad. Väldigt långdraget och på sida två ser man att As huvud trycks ner mot öppningen kl 03.00.
Senaste kommentarer